Danilo Stankovic
Kan du beskriva ditt verk
under Bästa Biennalen 2015?
– Verket hette Genom Fälten
och var en rumslig installation
som bestod av höga halmfigurer
i en cirkel dunkelt upplysta av en
glödlampa och bakom dem ett
trähus som liknade en gammal lada.
Genom springor i väggar och tak
avslöjades ett färgstarkt ljussken
och runt hörnet på huset fanns en
liten ingång. Utanför stod ett par
träskor. I huset var golvet målat i
ett fluorescerande mönster belyst
med UV-lampor.
Hur kom du på idén?
– Jag ville göra en installation som
var både hotfull och trygg. Ett rum
där betraktaren också kände sig
betraktad. Jag inspirerades av de
fantasieggande höstackar som är
lite vanligare ju längre söderut man
kommer. Inte minst på Balkan där
jag har delar av min släkt. Att klä
sig i hö eller tillverka halmdockor
vid särskilda högtidsdagar är en
gammal sed som fortfarande är
levande på vissa ställen runtom i
världen. Halmen har således en
magisk aspekt som jag tycker är
intressant. Med det fluorescerande
psykedeliska golvet ville jag bryta
av den romantiska pastorala
sagomiljön och ge installationen
ett överraskningsmoment med
en slags samtidsanknytning, och
en referens till mina tidigare
målningar. I detta fall blev det en
målning som inbjöds att kliva och
sitta på.
Vad hade du för föreställningar om
att skapa ett verk för icke-vuxna?
– Jag ville skapa sinnliga upplevelser
där barnen fick bli en del
av verket. De olika materialen
som kunde kännas på, halmens
doft, rummets kyliga temperatur
och det dunkla ljuset skapade en
speciell stämning. Små trånga
utrymmen och passager inbjöd till
att finna hemliga rum i rummet,
gömda platser och objekt.
Ingången till huset var konstruerat
så att det var ansträngande för
vuxna att ta sig in. Inne i huset fick
UV-belysningen kläderna att lysa.
Vissa barn vågade inte krypa in,
andra fascinerades, hoppade runt
på golvet och skrek ”disco!”
Hur ser en arbetsdag ut för dig?
– Är det en bra dag så börjar jag
med att dricka kaffe i ateljén och
titta på mina arbeten och funderar
på vad jag ska göra. Sedan arbetar
jag hela dagen och kvällen utan
att märka att tiden gått. Är det en
dålig dag så kommer jag till ateljén
alldeles för sent, dricker kaffe och
sitter och stirrar i flera timmar tills
jag blir hungrig. När jag ätit somnar
jag i fåtöljen. Därefter är jag för
trött och sur för att arbeta och
måste gå hem.
När bestämde du dig för att bli konstnär?
– Kanske på högstadiet när jag
genom musiken förstod att bildkonsten
var mitt språk. Musiken
har alltid fungerat som en slags
drivkraft och inspiration till mitt
eget skapande.
Vad betyder ordet/begreppet kaos för dig?
– Kaos för mig är likställt med
kreativitet. Ur kaos föds oförutsägbarheter
genom krockar och
misstag. Kaos göder det irrationella
ologiska tänkandet, en punkt där
vår förståelse upphör och där
magi skapas.
Om Danilo Stanckovic:
Danilo arbetar som konstnär. Under Bästa Biennalen 2015 deltog han i grupputställningen Hus+Boll=Träd på Ystads konstmuseum. Se mer om hans konstnärskap på
danilo-stankovic.blogspot.com/