Få konstnärer har som Anders Kappel använt de senaste 30 åren åt att bit för bit bygga ett konstnärskap som utforskar ett mycket begränsat område av verkligheten, men samtidigt får detta område att anta karaktären av en stor kontinent. Hans abstrakta eller halvabstrakta måleri har alltid haft en stark förankring i konkret observation av omgivningen, för det mesta aspekter av den som vi vanligtvis inte fäster avseende vid. Det kan exempelvis handla om kretskort inuti elektriska apparater eller om arkitekturritningar och topografiska kartor. Kappel utgår alltid från det sakliga betraktandet, han målar det han ser, men alltid i en strävan att nå ett stycke bortom det alltför igenkännbara.
Anders Kappels konst placerar sig bekvämt mellan det tydliga och det mysteriösa, ett stycke handfast måleriprosa med poetiska undertoner.
Text: Anders Olofsson
